Sverige är medlem i Nato. Det innebär att vårt försvar inte längre slutar vid riksgränsen. I betänkande 2025/26:UFöU2 "Svenskt bidrag till NATOs avskräckning och försvar under 2026" fastställs ramarna för hur Sverige ska bidra till alliansens "avskräckning och försvar" under innevarande år.

Här är vad beslutet faktiskt innebär:

1. Siffrorna: 1700 + 700 + 600

Regeringen har fått grönt ljus att, fram till den 31 december 2026, sätta in styrkor i Natos operationer. Taket är satt för tre olika grenar:

• Mark- och specialförband: Högst 1 700 personer.

• Marina förband: Högst 700 personer.

• Flyg- och luftförsvarsförband: Högst 600 personer.

2. Vart ska de?

Det handlar inte om en enda plats. Rapporten pekar ut specifika geografiska områden och uppgifter:

• Lettland (FLF): En svensk reducerad bataljon ingår i Natos multinationella brigad. Normalt ca 600 personer, men kan tillfälligt dubblas.

• Finland (FLF): Här nämns specifikt övningar som kan övergå i "skarpa uppgifter".

• Östersjön & Nordatlanten: Fartyg bidrar till Natos stående marina styrkor.

• Luftförsvar: Svenskt stridsflyg kan delta i "Air Policing" och specifikt skydda logistiknoden i Polen som är kritisk för stödet till Ukraina.

3. Från fred till krig – utan nytt beslut Det här är en av de tyngsta paragraferna i rapporten. Styrkorna skickas ut för "fredstida verksamhet" (avskräckning). Men om det smäller, behöver regeringen inte fråga riksdagen igen. Utskottet skriver tydligt att om en allierad angrips, ska de svenska styrkorna stanna kvar och övergå från avskräckning till att "delta i försvaret av allierades territorium".

4. Striden om kärnvapen Beslutet var inte helt enhälligt. Vänsterpartiet (V) reserverade sig. De ville ha en garanti för att svenska styrkor inte ska delta i verksamhet som kan inkludera kärnvapen (t.ex. övningar som "Steadfast Noon"). Utskottets majoritet (S, M, SD, L, KD, C, MP) sa nej till detta krav. Motiveringen? Sverige har gått med i Nato "utan förbehåll". Det innebär att vi accepterar hela Natos doktrin, inklusive den strategiska kärnvapenavskräckningen. Att sätta upp villkor nu anses skada Sveriges trovärdighet som allierad.

Sammanfattning: Under 2026 är svensk trupp en integrerad del av Natos gränsförsvar. Mandatet är robust, mandatet är skarpt, och det inkluderar risker som vi inte haft i svensk utrikespolitik på mycket länge.

[Källa: Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2025/26:UFöU2]