Igår, den 21 januari 2026, avgjordes en viktig omröstning i Justitieutskottet. Betänkandet 2025/26:JuU13 behandlade framtiden för Sveriges unga lagöverträdare. Men trots larmrapporter om 12-åringar som rekryteras via krypterade appar, valde riksdagsmajoriteten att avslå samtliga nya motionsförslag. Vi dyker ner i varför – och vad det innebär för kampen mot gängen.

Beslutet i korthet

Utskottet föreslog, och riksdagen beslutade, att avslå 12 olika motionsyrkanden som rör allt från sänkt straffålder till snabbare lagföring. Den officiella motiveringen? "Arbete pågår redan." Men bakom den torra meningen döljer sig en intensiv politisk strid om huruvida de befintliga verktygen räcker till när gängen nu skiftar strategi till en alltmer digital och cynisk rekrytering.

Den digitala offensiven: "Rekryteringsannonser" på sociala medier

En av de hetaste punkterna i debatten kring JuU13 var onlinerekryteringen. Enligt en färsk promemoria från Justitiedepartementet (Ds 2026:1, publicerad 13 januari 2026) ser vi nu gäng som publicerar direkta "jobberbjudanden" på plattformar som TikTok och Telegram.

• Regeringens linje (JuU13): Man menar att den nya lagen som föreslås träda i kraft 1 september 2026 – vilken ger polisen rätt att tvinga plattformar att ta bort rekryteringsinnehåll inom en timme – är lösningen. Därför röstade man nej till ytterligare motioner i frågan.

• Oppositionens kritik: S, V och MP reserverade sig och menar att lagstiftningen haltar. De efterfrågar ett bredare ansvar för tech-jättarna och mer resurser till den nyligen startade "digitala polisoffensiven".

Tjejerna i gängen – Den osynliga rekryteringen (Källa: JuU13, reservation 3)

Något som lyfts fram som särskilt kritiskt i årets betänkande är unga kvinnors roll. Ny statistik från Brå (januari 2026)visar att tjejer involveras i organiserad brottslighet i högre grad än tidigare, ofta som vapengömmare eller för penningtvätt via Swish-konton.

• I JuU13 avslogs förslag om specifika avhopparprogram för unga kvinnor, med hänvisning till att de generella programmen ska räcka. Oppositionen (S, C) menar dock i sina reservationer att detta är ett farligt förbiseende av en växande trend.

Straffbarhetsåldern: En evig stötesten

Debatten om att sänka straffbarhetsåldern under 15 år genomsyrade diskussionerna i kammaren inför gårdagens beslut.

• Sverigedemokraterna och delar av regeringsunderlaget pekade på att barn så unga som 10–12 år nu används som "springisar" för att de inte kan lagföras.

• Motparten (V, MP, C): Jamal El-Haj (-) argumenterade i sin motion (2025/26:934) kraftfullt emot en sänkning och varnade för att "kasta bort våra ungdomar" istället för att satsa på skola och socialtjänst. Riksdagen valde till slut att inte gå vidare med någon sänkning i detta skede, utan avvaktar pågående utredningar.

Skuggrösta Analyserar: Majoritetens väntans tider

På Skuggrösta ser vi ett tydligt mönster i datan för HD01JuU13. Regeringsblocket (M, SD, KD, L) håller linjen: de vill inte ha "politiskt brus" från nya motioner medan de implementerar de stora reformerna från 2024 och 2025.

Men frågan är om verkligheten på gatan väntar på utskottsberedningar? Den 15 oktober 2026 ska Brå redovisa sitt stora uppdrag om onlinerekrytering. Tills dess verkar den polisiära strategin vara: "Håll ut, hjälp är på väg."

Vad tycker du?

Borde riksdagen ha antagit motionerna om snabbare lagföring, eller gör de rätt som väntar in de pågående utredningarna?

Beslutet i JuU13 påverkar hur polisen kommer att möta de unga i ditt område under resten av 2026. Gå in på rapportsidan, läs de sex olika reservationerna och se hur ditt favoritparti röstade i de olika frågorna.

Källförteckning:

• Primärkälla: Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU13.

• Regeringskansliet: Pressmeddelande 13 jan 2026 om "Nya verktyg mot onlinerekrytering".

• Riksdagens protokoll: 2025/26:60 (Debatt och bordläggning inför beslut).

• Brå: Pågående uppdrag om barns utsatthet online (Start 2025, redovisas 2026).